Som det ser ut nu är det klart att jag kommer ta guld på foder när Johanna flyttar.. är riktigt glad om ekonomin tillåter, stallplats kan så gott som vara fixad, var och kollade ett stall omkring burträsk idag granne med connys mamma o dom som hade det var super trevliga, dom har en jättetrevlig dotter o allt, hur perfekt som helst, lär slippa allt det där perfekta, kanske till o med slutar ha så jävla mkt krav på mig själv, "börjar om" på nytt o kan börja rida som jag gjorde förr.. sipper vara rädd när jag sitter på hästryggen..

för er som inte vet har jag fått en hopprädsla, vågar mig inte över 70cm längre, ingenting fungerar...

Men det känns som att får jag stå i det stallet kanske alltig kommer tillbaka när jag får vara "ifred" när jag rider och inte har nå mycket folk omkring mig så jag slipper känna mig dålig.. :/

 

 

 

finaste hjärtat <3